Både i vanliga nyheter och i branschtidningar får frågan om minskning av engångsplast och förbättrad återvinning ständigt nya rubriker. Senast har de globala samtalen om plastavtalet i Paris fört frågan om den globala komplexiteten i förgrunden. Även om det är uppenbart att den stora mängden plastavfall och den ökade användningen av petrokemikalier för att skapa detta avfall måste åtgärdas på många sätt, finns det ingen enkel plan som man kan enas om och sedan genomföra globalt. I den här bloggen kommer vi därför att gå närmare in på problemen med och lösningarna på plaståtervinning.
Vad är orsaken till den globala återvinningskomplexiteten?
De globala återvinningsproblemen beror på att olika regioner har olika och ofta motstridiga behov och resurser. Under ett nyligen avslutat fördrag ledde diskussionen om att begränsa produktionen av jungfruliga plasthartser till att förhandlingarna bröt samman. Ett sådant tak skulle kunna bromsa den ekonomiska tillväxten och störa företag.
I Asien används till exempel påsar - små, oftast icke återvinningsbara flerskiktsförpackningar - i stor utsträckning på grund av begränsade ekonomiska resurser och lagringsutrymmen. Att förbjuda dessa påsar kan verka som en enkel lösning, men det är opraktiskt med tanke på de ekonomiska och logistiska realiteterna. Vissa företag arbetar med att hitta sätt att återvinna dessa material, men det är fortfarande en utmanande process.
I USA står man däremot inför andra problem, till exempel den utbredda användningen av shoppingkassar och dryckesflaskor för engångsbruk. Dessa varor är populära eftersom de tillgodoser en kultur som värdesätter bekvämlighet och erbjuder produktionseffektivitet. Det som fungerar i en region kan dock vara ineffektivt eller till och med kontraproduktivt i en annan.
Generella förbud eller enhetliga återvinningspolicyer förbiser viktiga komplexa frågor. Även inom ett och samma land kan det vara omtvistat att förbjuda vissa plaster eller ändra konsumenternas och tillverkarnas beteende. Globala skillnader i ekonomiska förhållanden, konsumentvanor och industriella metoder gör det svårt att genomföra universella lösningar för plastavfall och återvinning.
Effektiva återvinningsmetoder
För att ta itu med utmaningarna inom plaståtervinning krävs ett värderingsskifte som kan genomföras genom stegvisa förbättringar i hela leveranskedjan. En av de mest verkningsfulla strategierna är införandet av utökat producentansvar (EPR), ett policyverktyg som gör producenterna juridiskt och ekonomiskt ansvariga för miljöpåverkan från sina produkter och förpackningar.
Utökat producentansvar (EPR)
EPR flyttar bördan för avfallshanteringen från myndigheter och konsumenter till producenterna själva och uppmuntrar företagen att utforma produkter som är lättare att återvinna och mindre skadliga för miljön. Även om vissa EPR-program redan finns på plats möter de ett betydande motstånd från mäktiga konsumentvaruföretag (CPG). Dessa företag hävdar att EPR-policyer kan kväva innovation och avskräcka nya konkurrenter från att komma in på marknaden.
Debatten är dock inte okomplicerad. Är det till exempel rättvist att klandra företag som Coca-Cola för att de tillgodoser konsumenternas efterfrågan på engångsdrycker, även om dessa produkter bidrar till plastavfall? Dessutom är det viktigt att tänka på att infrastrukturen för återvinning inte är lika tillgänglig eller effektiv i alla regioner. Studier av ABC News och ideella organisationer som The Last Beach Cleanup har visat att även välmenande återvinningsprogram, t.ex. för shoppingkassar, ofta misslyckas. Istället för att återvinnas hamnar många av dessa påsar på deponier, i förbränningsanläggningar eller exporteras till länder där de inte återvinns alls. Som svar på detta förespråkar en del direkta förbud mot vissa produkter, t.ex. plastpåsar och Keurig K-koppar, men detta tillvägagångssätt är kontroversiellt och inte alltid praktiskt genomförbart.
{{cta-sample-förfrågan}}
Stegvisa förbättringar genom innovation
Trots utmaningar inom plaståtervinning driver innovation och entreprenörskap på utvecklingen. Nya metoder återvinner nu PVC-rör, medan småskaliga bearbetningsanläggningar tar itu med flerskiktspåsar och påsar, som tidigare var svåra att återvinna.
En annan lovande utveckling är kemisk återvinning, som håller på att skalas upp för att kunna hantera stora mängder plast från konsumentledet. I denna process bryts plasten ned till sina ursprungliga kemiska beståndsdelar, vilket gör att den kan återställas till högkvalitativ harts. Detta harts är ofta av högre kvalitet än konventionellt återvunnet material från konsumentledet, vilket gör det mer mångsidigt för tillverkning av nya produkter.
Problem med plaståtervinning inom olika branscher
Olika branscher står inför unika utmaningar när det gäller plaståtervinning, vilket bidrar till det bredare problemet med plaståtervinning.
Utmaningar inom konsumentvarusektorn
Inom konsumentvaruindustrin är balansen mellan hållbarhetstrender och funktionalitet känslig. Företagen fokuserar på att minska onödiga förpackningar samtidigt som de ser till att produkterna förblir attraktiva, funktionella och säkra. Förpackningen måste till exempel skydda produkten, vara lätt att dosera och återförsluta samt tåla upprepad användning. Dessa krav leder ofta till fortsatt användning av plast, om än i mindre mängder eller med en högre andel återvunnet innehåll. Utmaningen att utforma förpackningar som uppfyller alla krav samtidigt som de är helt återvinningsbara bidrar till problemet med plaståtervinning.
Ökad plastanvändning inom sjukvården
Däremot ser läkemedels- och sjukvårdsindustrin en ökad användning av plast. Utvecklingen av avancerad medicinsk utrustning och produkter för hemsjukvård, t.ex. injektionspennor och sprutor, har lett till bättre patientresultat och lägre sjukvårdskostnader. Dessa innovationer gör det möjligt för patienterna att sköta sin hälsa hemma och slippa täta besök hos läkare. Denna bekvämlighet kommer dock med en miljökostnad, eftersom mer medicinskt plastavfall hamnar på soptippar. Trots detta förväntas trenden med egenvård i hemmet att växa, vilket innebär att branschen kommer att fortsätta att bidra till plaståtervinningsproblemet.
Hur kan man uppmuntra till plaståtervinning?
Problemet med plaståtervinning kvarstår på grund av flera faktorer, bland annat den begränsade tillgången till återvinningsanläggningar och de utmaningar som är förknippade med återvinning av vissa typer av plast. Till exempel är polystyren, som ofta används i livsmedelsförpackningar och skyddsmaterial, billigt och lätt men svårt att återvinna på ett effektivt sätt. Utforska de olika plasterna som används i livsmedelsförpackningar.
Förbättra återvinningsgraden och effektiviteten
Ett sätt att komma till rätta med problemet är att förbättra sorteringen på återvinningscentralerna. Bättre sortering kan minska uppkomsten av balar med blandade material, som är mindre värdefulla och svårare att återvinna. Genom att öka mängden plastbalar av en enda typ, som kan upparbetas till material med högre värde, kan den totala återvinningsgraden och effektiviteten förbättras avsevärt. Detta skulle också bidra till att minska beroendet av jungfruliga plasthartser och därmed ta itu med en viktig aspekt av plaståtervinningsproblemet.
Dessutom är det viktigt att minska användningen av jungfrulig plast och förbättra kvaliteten på återvunna material efter konsumentledet. Med tanke på komplexiteten i dessa utmaningar krävs en nyanserad och anpassningsbar strategi för att skydda våra ovärderliga och oersättliga naturresurser.
Undrar du om papper kan vara en del av lösningen? Upptäck de senaste innovationerna inom teknik för enbart papper.